Jobbig dag

Jobbig dag idag. Riktigt jobbig. Och en ännu längre dag väntar imorgon…

Det är otroligt hur folk lyckas prata om sina barn så mycket även när det är helt irrelevant till ämnet. Och att fyra ton självgodhet brukar i regel följa med gör det inte lättare direkt.

Har man inga barn som kvinna räknas man som en stor äcklig nolla (om man ens bryr sig om att överhuvudtaget räkna med en)

Jag kan inte ens komma i närhet av att förklara hur detta påverkar mig men innan ni skriver något elakt till mig om detta så tänk en gång till för jag är ofta på gränsen till självmordbenägenhet när jag tänker på hur jag ska orkar att leva resten av mitt liv och bli bespottad och osynliggjord på det viset (man kan tydligen vara båda dessa samtidigt, konstigt nog) både om barnfrågan plus en låååång rad andra saker.

Jag tröstar mig en aning med en massa läsning på nätet om barnfrihet. Bland annat dessa:

http://childfreecelebrityspotlight.blogspot.com/

http://cfwomeninterviews.blogspot.com/

(kommer att hamna direkt i min lista över barnfria bloggar här till höger ifall ni inte har sett den)

Känner mig fortfarande ensam här där jag lever men får en smula tröst och en känsla av att det inte är något fruktansvärt fel på mig trots allt. Och att jag faktiskt har en poäng som flera tänker på även om så på andra sidan jordklottet.

Jag är dock ingen kändis så jag kan inte säga: ”jag har inga barn men fuck you jag är känd och rik”

Jag fattar bara inte en sak. Här i Sverige, där det anses så fult att skyta, hur kan det vara helt ok att spåra ur totalt när man skryter om sitt föräldrarskap och sina barn? Är det så att man passar på ordentligt så fort man får chansen?

Trött är vad jag blir.

Annonser

5 svar to “Jobbig dag”

  1. Varvara Says:

    Det känns ledsamt att läsa det du har skrivit. Jag vet inte vad som egentligen ligger
    bakom, du har säkert din anledning att skriva så här. Men visst kan man leva utan barn!
    Sänder dig ljus och energi att gå vidare!

  2. lifesdesire Says:

    Självklart kan man leva utan barn. Min fd kollega K. som numera är pensionerad fick aldrig några barn, men hon är en pärla i all fall. Sen finns det en annan variant människor och tyvärr känner jag dem också, dem som får friska, underbara barn men låter alkohol och festande ständigt komma före och dessa människor borde egentligen inte skaffa barn.

    Massor av omtanke till dig!
    Kram…

  3. ro Says:

    Tack så jättemycket för ert stöd! Det betyder otroligt mycket för mig att få lite förståelse om detta även så ”bara” på nätet… Det är ändå (med)människor som sitter bakom skärmen, lätt att glömma detta ibland. Man märker det när man får såna kommentarer dock, då får jag lite tro på mänskligheten igen. Tack!

  4. J. Says:

    Du är inte ensam om att vilja leva livet barnfritt och jag förstår hur du känner. I varje möte med andra människor påminns jag om att jag är annorlunda, att jag har valt den obekväma vägen. Suckar över folks kommentarer och deras desperata försök att få mig att passa in i mallen ”du kommer nog snart att ändra dig”. Det verkar som att de försöker trösta sig själva – ”om hon bara gör som alla vi andra så behöver jag inte reflektera över mitt eget livsval, om det verkligen var ett VAL eller om det bara blev så för att det var vad som förväntades…” Att det ska vara så svårt att acceptera att människor väljer att leva sina liv på olika sätt. Alla måste inte skaffa barn och villa i förorten, det finns andra vägar i livet.
    Stå på dig, vi är fler! 🙂

    • ro Says:

      Hej J.
      Tack för att du delar med dig! Det betyder väldigt mycket för mig att veta att jag inte är ensam. Det finns också ett barnfritt forum men det visste du kanske? Du kanske hittade till min blogg därifrån tom. Jag brukar skriva lite där ibland… Men många är vi inte.
      Det är verkligen att välja den obekväma vägen. Jag tycker det är så konstigt egentligen det behovet vi har som människor att alla ska vara lika och inget ska förändras. Själva livet är ju en ständig förändring, vi hade aldrig kommit någon vart om det inte vore för personer som vågade sticka ut och tänka annorlunda. Men under tiden de gör det får de en massa skit för det… Man välkomnar förändringen (när den är klar och man ser att det är något att vinna på den) men vill inte ha människan som driver fram den!
      Och jag tror du har en poäng om detta att de kanske inte vill reflektera över sitt val och att det inte alltid är ett medvetet val. Jag höll nästan på att hamna där själv trots att jag alltid varit en som tänker själv. Föräldrar får en massa klappar på ryggen för att de fick barn men de förlorar sin frihet. Det finns alltid ett pris att betala. Men jag tycker det som barfria får ofta utstå med är inget litet pris det heller!
      Jag ska försöka stå på mig! Tack för ditt stöd! 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: