När 10000 personer gör något…

… är det bara EN som får beröm

Ni kan kalla mig avundsjuk om ni vill men jag tycker det är orättvist och fel.

Snacka om att ställa ribban högt för dagens ungdommar!! Inte konstigt att många mår dåligt och känner sig otillräckliga…

ALLA kan inte leda, ALLA kan inte stå längst fram. Varför? Av den enkla anledning att 10000 måste följa efter.

Det kan verka oskyldigt att hylla henne. Man ger bara beröm åt en 17årig tjej som gjorde något så fantastiskt, vad är felet med det?

Felet, enligt mig, är att det ger ut fel signaler.  Antigen står du först eller så finns du inte eller är i alla fall inte lika modig, duktig och stark. Det gäller att synas och det gäller att vara populär. Och för tidningar gäller det att skapa rubriker.

Ärligt talat, jag tror inte Aftobladet bryr sig ett dugg om värderingar och medmänsklighet. Jag tror inte Aftonbladet bryr sig om ”alla vardagshjältar” som de påstår. Om de verkligen brydde sig skulle de uppmärksamma ALLA. Men istället så ska EN hjälte röstas fram av en jury. Det luktar Idol och liknande program…

Själv blir jag förbannad. Jag tror på allas lika värde och står för det. Och för mig gäller det verkligen ALLA oavsett om de sitter hemma och äter gröt eller om de samlar 10000 pers på torget. Och förresten är jag tveksam om att hon gjort allt jobb. Facebook fungerar som en kedja, en berättar till sina vänner och de berättar till sina osv. Det enda hon gjorde var att sätta igång kedjan. Modigt? Javisst! Ska hon ha beröm? Javisst! Men det ska alla andra som kämpade också få. Rätt ska vara rätt och detta är för mig inte rätt.

Kalla mig avundsjuk om ni vill men det är det jag tycker och jag står för det. Det är MITT sätt att vara modig. Och jag kommer aldrig att komma med i tidningen för det. Men det kvittar, jag vill ändå inte ha med Aftonbladet att göra. (ja, jag vet, jag länkade nyss till dem…)

Annonser

7 svar to “När 10000 personer gör något…”

  1. Anneli Says:

    Jag förstår precis vad du menar!! Ja, alla som skickat vidare hennes uppmaning är ju lika mycket hjältar som hon + de som faktiskt ställde upp och kom på demonstrationen!! Jag håller med; hon förtjänar att få uppmärksamhet och beröm, men det gör alla de andra också!! Problemet är att det blir rätt meningslöst att skriva allas namn i tidningen…! Ingen skulle läsa det!!

    • ro Says:

      Vad skönt att du håller med! Jag har varit ganska ensam om det kändes det som…
      De behöver inte skriva något namn egentligen, om man tänker på det. De kan fokusera på det som hände, dvs att 10000 personer samlades för att stå emot rasismen, punkt. Jag tänker, är det inte tidningarnas jobb att berätta för oss vad som har hänt? Istället gör de rubriker och kändisar av allt… Det förstör lite tycker jag… Man missar hela poängen…

    • Anneli Says:

      Jo… Fast samtidigt var det trots allt den där tjejen som satte igång det hela och det skulle man kunna uppmärksamma utan att dra på så himla stora växlar tycker jag! OCH samtidigt ge en eloge till alla som hjälpte till att sprida det och som faktiskt kom dit! Det borde finnas nån slags mellanväg…!! Genom att uppmärksamma den här tjejen så kan hon ju inspirera andra att också våga dra igång bra grejer, tänker jag!

    • ro Says:

      Det låter bra och rättvisst tycker jag 🙂

    • Anneli Says:

      😀

  2. Antonia Says:

    Det är ju alltid så. Inte tror jag att hon trodde att genomslaget skulle bli så stor ens om nåt.
    Jag startade en grupp med anonyma chokladmissbrukare. Fick inte så många medlemmar, men klart jag har kanske halva världen som medlemmar— men de är ju anonyma.
    Skämt å sido. Vissa träffar mitt i prick utan ens ha öva innan.

    När Riccardo mördades var ju också en skolgosse som drog i tåtarna. Idag är han inne i riksdan.
    Lex Sara – startades av en sjuksköterska som inte heller var så nöjd hur gamla behandlades.
    Det finns alltid folk som är mer och folk följer efter.
    Tycker inte att ribban blir för högt. Vissa vill ju inte ens vara framme och leda.
    Och självklart ska man lyfta dem fram.

    • ro Says:

      Jag kanske tänkte mest på folks reatktioner på detta typ ”vi behöver flera som du” och andra i samma stilen. Det känns bara att andra människor inte räknas lika mycket och därför tycker jag man sätter ribban för högt. Det finns många som inte har något problem med att enstaka människor lyfts fram medan andra försvinner fast de har kämpat minst lika hårt om inte hårdare. Jag är inte en av de som tycker detta är ok helt enkelt. Alla har sin plats har i världen och alla behövs precis som de är. Att ge mer uppmärksamhet till vissa (särskillt när de knappt gjort någonting) tycker jag är att spotta på alla andra som kämpar. Man blir så omotiverad, i alla fall jag blir det.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: