Dagens funderingar…

Vi bor i Sverige och här ÄR det kallt på vintern.

Vill man flytta till ett varmare land är det fritt fram att göra det, eller?

Men svenskar nöjer sig med enbart semestrar till varmare länder och därefter längtar man tillbaka resten av tiden… (tillbaka till det varma landet alltså).

Visserligen klagar jag också på vintern ibland… Men det beror på att jag får vinterdepression av mörkret, min kropp reagerar så jag blir sjuk av det… Det har inte mycket med otacksamhet att göra… Kylan och snön klagar jag ytterst sällan om…

Jag valde att flytta till Sverige, något som svenskar verkar ha väldigt svårt att förstå. Men något måste de ana eftersom nästan ingen vill flytta till Grekland så sååå bra kan det inte vara där. 😉

Själv undrar jag varför det bor folk här överhuvudtaget… Någon anledning måste finnas att folk flyttade hit till att börja med… Jakten efter mat antagligen? Någon som kan historia?

Men min fundering är: Kan man besöka andra länder utan att idealisera dem? Jag förundras alltid över att svenskar kan åka utomlands och helt blunda för problemen som finns där. Fattigdom, barnarbete, kvinnoförtryck… Det spelar väl ingen roll så länge det är varmt, eller?

Kan man besöka andra länder utan att klaga på Sverige klimat? Kan man inte åka utomlands och komma tillbaka glad, utvilad och med tacksamhet att man lever i ett land där man kan äta sig mätt, ha tak över huvudet, utbilda sig och bestämma till stor del hur man vill leva sitt liv?

Själv åker jag ytterst sällan utomlands. Kanske är det lättare att acceptera vintern då? För det verkar som att det är de som åker utomlands väldigt ofta som klagar på den svenska vintern allra mest.

Det finns tydligen några som aldrig blir nöjda. Och jag börjar bli ganska trött. Jag gillar inte frasen ”om det inte passar kan du flyta någon annanstans” men jag vet inte hur länge jag kommer att orka lyssna på alla som klagar på Sverige efter semestern till Thailand…

Nu tjatas det också om ”fattigdomen” i Sverige… Jag tvivlar inte om att det finns riktigt fattiga människor i Sverige. Det finns de som är hemlösa (utan bostad alls, inte de som bor hemma hos mamma och pappa) de som inte har kläder, mat osv.

Men att kalla sig fattig för att man inte har råd med nya kläder varje månad (det har inte jag heller råd med, är jag fattig?), mobil, dator och utlandsresor, det får mig att gå i taket! När blev fattigdom en ”definitionsfråga”?

JA, jag fattar att det är jobbigt att inte ha råd med allt ens klasskamrater har. Jag VET för jag har själv varit där! Men jag har aldrig kallat mig fattig för det! Att jämföra sig med andra och inte kunna uppskatta det man har eftersom ”alla andra har mer” är enligt mig inte fattigdom.

”man kan inte jämföra sig med fattiga länder” säger vissa.

Varför inte? säger jag. Varför kan man inte har lite perspektiv och sluta tycka synd om sig själv hela tiden?

Och om man inte ska jämföra med fattiga länder, ja då tycker jag att man inte heller ska jämföra hur man har det men hur andra i samhället har det. Det kommer alltid att finnas någon som har det bättre. När kommer vi att var nöjda med det vi har? Hur mycket behövs för att vi inte ska kalla oss fattiga?

Räcker det med en bil? Vad händer om ”alla andra” har två bilar då? Då är man fattig ju! Det är så synd om en! Jag blir så trött på detta.

Svenskar skulle kunna vara världens lyckligaste människor om de bara kunde inse vad de har!

(klicka på bilden för att komma till bildens källa, eller rättare sagt sidan där jag hittade bilden…)

Annonser

4 svar to “Dagens funderingar…”

  1. Antonia Says:

    Jag går nog på Bodil Malmstens linje, som flyttade till Bretange för att det regnade mycket där. Jag är inte speciellt förtjust i värme så det försöker jag undvika. Vilket inte är så lätt alla gånger.
    Men jag håller med dig. Folk har en semester glasögon på sig och ser bara det de vill se. Att vardagen skulle vara annorlunda inser inte många. Man har givetvis sig själv närmast och man utgår ifrån sina egna referenser. Ofta får jag samma tankar som du har när folk klagar på ekonomin, att de inte kan konsumera som andra, och tar alltid för givet att så ska det vara.
    Man vill absolut inte rätta sig efter den ekonomin som själv har skapat. De flesta vill ha saker som grannen har eller bonusjäpparna. Få är nöjda med det de just har.
    Som sagt kan det också vara en drivkraft för att utvecklas.

    Men man ska aldrig blunda för verkligheten. Man kan inte vara tillfälligt blind och se bara det man vill se.

    • Artemis Says:

      Det tänkte jag faktiskt inte på, att det finns människor som faktiskt inte gillar värmen… Tack för påminnelsen! 🙂

  2. Tant Rasch Says:

    Hej Hittade hit, du har underbara bloggar! Eller ja, det kanske är en definitionsfråga menjag är heeeelt säker på att du på nåt vis förstår hur jag menar! 🙂

    Jag gillar Sverige, framförallt norra sverige. Här är kallt så inihelvete vecka ut och in så inte fan är det mysigt att gå ut med hunden som skriker av smärtan i sin pyttelilla kropp när 30 isande minusgrader greppar tag i honom. Som tur är så har han gudlfiskminne. Han ser lika glad och förväntansfull ut varenda gång jag har satt på honom skor och täcke och öppnar ytterdörren…

    • Artemis Says:

      Hej! Vad roligt att du hittade hit 🙂 Jag tyckte mig känna igen din blogg… har nog trillat dit någon gång jag med, tror jag…

      Jag vet inte om jag förstår vad du menar men jag tar det som en komplimang 😉

      Men stackars din vovve… jag kan nästan se stackaren framför mig hur han ser fram emot att gå ut bara för att hamna i den där kylan… brrrr….

      Härligt att du gillar Sverige i alla fall 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: