D-vitaminet igen… plus funderingar om ett forum om hypertyreos…

Har införskaffat mig D-vitamin från Solgar som är i droppform (så kan man dosera som man vill).

Här skriver Kostdoktorn om D-vitaminet och även här.

Jag är fortfarande tveksam om det är bra eller dåligt men har bestämt mig för att ta tillskott, i rimliga mängder, framförallt med tanke på att mina symptom blir värre i slutet på vintern…

För övrigt har jag äntligen fått en diagnos men vill inte skriva om det här, inte än i alla fall.

Mår bättre men inte bra…

Jag undrar om det är några som fortfarande läser här… jag märker att folk hamnar dit då och då via olika sökord. Har ibland tänkt på att det kanske skulle behövas ett forum om just hypertyreos men vet inte om intresset finns. Blir vi några stycken kan jag starta ett forum men det behövs minst 5 någorlunda aktiva personer för att ett forum ska komma igång. Efter ett tag brukar det sköta sig själv lite grann…

Finns intresset så hör av er här i kommentarsrutan!

Annonser

Mage och mage…

Jag tycker det är lite dumt att när man säger ”mage” på svenska kan man mena i stort sätt vad som helst…

Jag bad C. att köpa antiinflamtoriskt åt mig (vilket jag inte skulle ta om det inte var riktigt illa kan jag lova er) och sa att han ska tala om för dem att jag har känslig mage så de ger rätt…

Och vad fick jag? Ibumetin. Och det står: Ta inte om du har eller har haft magsår. Så dem kan jag inte ta….

På grekiska finns det separata ord för mage (tarm) och mage (magsäck) så det kan inte bli några förväxlingar…

Men här, när jag säger ”magsäck” så tittar folk konstigt på mig. Är det ingen som vet vad en magsäck är??

Jag får nog gå själv till apoteket och tjata riktigt länge (som jag brukar göra de få gånger jag går till apoteket…) så jag får rätt medicin…

Till dess får jag fortsätta ha ont antar jag… Eller vet ni någon ört/mat som är antiinflamatoriskt? Jag har en massa örter hemma, något borde funka…

Kanske, vitlök? Det brukar vara dundermedel mot nästan allt…

Tar gärna emot tips!

Jag har ledvärk om ni undrar… Det kan bero på sköldkörteln… eller autoimmuniteten… jag vet inte… man kan få så mycket konstigt och oförklarigt när man har haft giftstruma även om man har blivit någorlunda frisk…

Det brukar gå över men nu har jag haft ont nästan dygnet runt i flera dagar. Jätteirriterande!

Och läkarna hittar säkert inget… jag vill inte gå och ta prover och få höra att ”allt sitter i huvudet”… Jag är rädd att nästa läkare som säger så till mig kommer att få möta min näve….

Men, jag hoppas att jag inte kommer att behöva söka dumhuset (= vårdcentral) och att detta är bara något tillfälligt…

Hoppas kan man alltid göra, eller hur?

Bakom kulisserna…

Just nu händer det en del bakom bloggen…

Dels har jag ”bråkat” med en bloggkompis och är både ledsen och upprörd… 

Dels så har jag mejlpratat med en kvinna som har visat mig forskningsrapporter om D-vitamin som mer eller mindre visar att D-vitamin skulle vara skadlig och att det egentligen är en steroid och en massa annat mycket intressant och obegripligt.

Man blir minst sagt fundersam och jag undrar egentligen om man någonsin kan göra rätt när man tar hand om sig själv. Ångest…

Allt detta har haft snabba effekter på min hälsa och i samband med en utegång i förrgår har jag blivit värre. Hjärtat gör sig påmind och är mycket tydlig med att det inte gillar sånt. Dessutom pluggar jag inför en tenta… Och tandläkare besök nr2 är också på väg…

Jag drömde igår att jag tog ett graviditetstest (och jag var inte alls försväntansfull utan full av ångest). Men detta test var tydligen ett hälsotest som visade att jag hade för mycket kortisol i blodet. Och jag satt där och pratade med C. och sa: ”om min kropp inte kan klara av det minsta lilla stressen, vad ska jag göra?”

Så numera är jag stressad över att vara stressad.

Gud hjälpe mig…

Tar du inga konventionella mediciner så är du en idiot

Eller också ”Gör du inte som jag är du en idiot”

Varför? Varför kan inte vissa människor respektera att deras väg inte är den enda? Varför tänka så nedlåtande om människor för deras medvetna val (som de har all rätt till) att avstå en viss terapiform?

Är det för att de tycker det är geniallt att äta piller? Så mycket hjärna behövs det inte för att öppna en pillerburk (därför måste man dessutom hålla burkerna borta från barn)

Eller är de rädda att personen kanske kommer att lyckas bli frisk utan dessa piller* så att de själva kommer att känna sig som idioter och slavar under läkemedesindustrin? (*även om detta inte är något bevis att de också skulle kunna bli friska på samma sätt, allt funkar inte för alla)

Kan vi inte vara vuxna nog för att respektera varandra och de val vi gör? Vi alla tar våra risker, båda de som väljer sjukvården och de som väljer annat. Man väljer det man tror passar en bäst eller så väljer man att inte välja och låta någon annan ta besluten åt den så att man slipper själv ta ansvar, det är också ett val.

Så länge man inte skadar någon, vad är problemet? Så jag vill inte ta piller, jag sa inte att inte du får ta dina och jag är inte sämre människa än du.

Och jag vill visst bli frisk lika mycket som du gör. Jag väljer den vägen som får mig att må bra och sjukvården är inte den vägen. Jag kan inte hjälpa det att den inte är det. Så du vet en massa människor som fick hjälp där. Vad bra, good for them. Men detta har ingenting med mig att göra!

Och förresten är det inte alltid så himla frid och fröjd inom sjukvården heller: http://tofflan.wordpress.com/2010/05/15/tinget-dras-infor-tinget/

Jag är vaken!

Morgnarna är det värsta. Då blir jag faktiskt ”svag” ibland och funderar på att ringa min läkare. Men även om han skulle ta mig på allvar så hjälper det inte. Mina prover verkar aldrig vara ”tillräckligt dåliga” för att endokrinologin på centralsjukhuset ska bry sig. (och jag verkar inte vara den enda med liknande problem… Läkare tittar på prover och skiter i hur man mår…)

Så jag hoppas och ber. Jag tror på min kropps förmåga att bli frisk. Det är trots allt kroppen själv som har ”orsakat” den här. Det är förståeligt dock, med tanke på vad den gått igenom…

Jag tog ett piller valeriana igår för att kunna sova bra en natt. Och det hjälpte. Jag vaknade dock som vanligt, med hjärtat dunkandes i huvudet, darringen, oron och den obeskrivliga känslan i huvudet…

Som tur är så blir allt detta bättre så fort jag kommer igång under dagen (förutsatt jag kommer igång lungt och inte stressar)

Sömnen är så viktig. Jag försöker verkligen få sömnen att fungera igen även om det känns skrämmande att gå och lägga sig varje natt.

Jag kämpar…

Valeriana: Räddaren i nöden

Det blev ingen motionspromenad, däremot en promenad till Apoteket där jag köpte mina älskningspiller: Valeriana tabletter

Neurol (valeriana tabletter)

Visserligen tar jag inte dem ofta men när jag behöver dem och inte har hemma är det ganska jobbigt faktiskt.

Just detta märke har jag inte provat men de är nästan lika starka som dem jag hade innan så det lär nog gå bra.